Söndagen kunde ha börjat bättre. Ibland spelar det liksom inte någon roll hur mycket man förbereder och uppmuntrar. Barnet i fråga säger "nej jag vill inte".
Denna söndagen hade jag sett fram emot hela veckan. Hela familjen skulle åka till Ekerö, Ekebyhovs slott, där det skulle vara Får-dag. Det vill säga att man kunde se på olika fårraser, äta grillad lammkotlett/lammspett, massor med god fika, tipspromenader, lotteri, dansuppvisning, vallning av får och mycket mer.
Min farbror är med och ska grilla.
Detta har jag upprepat för barn och man under hela veckan och alla har varit med på att vi ska åka dit.
Tills i morse, då säger sonen;
-nej, jag vill inte.
C mår litet halvdåligt med huvudvärk och känner sig inte bra.
Alva vill fortfarande åka men ska göra typ tusen olika saker innan vi åker.
Men så blir jag helt plötsligt jätteledsen och inte ett dugg pedagogisk eller supermamma.
Jag blir jätteledsen och gråter, känner mest att det är jävligt skit med allt, varför kan vi aldrig åka hela familjen på något som andra familjer (vi har gjort det någon gång men det kom jag inte på just då).
Jag snörvlar och tycker minsann att jag tittar på massa barnprogram som jag inte är ett dugg intresserad av och så kan inte sonen följa med på några timmars utflykt.
Nej, jag sa inte det till honom men tänkte det i mina mörkaste tankar som ligger nedtryckta i något hörn i lillhjärnan eller nått sånt.
Efter fem minuter självömkande och egoistiska tankar (det får man faktiskt ha så länge man inte delar med det till resten av familjen) så klädde jag på mig och dottern och vi åkte iväg.
Jag och Alva fick en jättemysig dag och vi tappade bara bort varandra två gånger. Hon hade jätteroligt och jag fick träffa min fina farbror och hans sambo. Vi klappade får och hundar, vi åt grillad lammkotlett med hemmagjord potatissallad, vi fika hembakade kakor och vi har skrattat och fnissat tillsammans.
Med andra ord har jag och min dotter haft en riktigt härlig tjejdag.
Vädret var också på vår sida under besöket på vackra Ekerö. Vi verkligen njöt av solens värme. Många människor var där och alla på gott humör.
Så det blev en riktigt fin dag trots mitt snörvlande i början på dagen.
Väl hemma igen så sköt jag faktiskt upp på alla måsten (det får man också göra) och spelade memo med Alva.
Därefter hade vi ett kort familjemöte som vi har på söndagar och gick igenom kommande veckas händelser samt skoldagen imorgon.
Alva fyller 11 år imorgon men kunde ändå somna snabbt på kvällen.
Nu är paketen inslagna, veckoschemat uppskrivet, veckans mat planerad, skoväskor packade, kläder framtagna, skodagen för båda barnen uppskrivna, dosetter delade och nu sitter jag här med ett glas vin och ska snart lägga mig.
Imorgon ska vi tassa upp tidigt och gå in och sjunga för vackra Alva med alla sina klokheter. Min finaste underbaraste tjej. Å vad jag älskar dig!
Roligt från Alva, 7 år
Alva var med i kyrkans barnkör och sjunger tillsammans med de andra barnen om våren som kommer och fåglarna som sjunger i skogen.
Körledaren;
-sedan kommer det någon hoppande i skogen. Vem är det?
Alva- Det är Jesus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar