Ekonomiskt kostsamt att leva i NPF-familj

Jag har inte tidigare haft några svårigheter med ekonomi.
Jag har kunnat spara till semester och pension, alltid betala räkningar i tid, amorterat på mina lån och aldrig behövt att använda kredit.
På det stora hela har jag sett mig som en relativt normal ekonomisk person.

från slideplayer.se

När barnen var riktigt små och båda två visade sig vara öronbarn, så blev det mycket VAB och även jag blev sjukskriven då jag blev ordentligt dålig med halsfluss, bihåleinflammation och förkylningsastma. 

från google

Jag blev ju inte direkt frisk efter en vecka utan det kunde ta närmare två veckor innan jag var på benen och smittfri.

För att då få ihop det med ekonomin började jag arbeta 3-skift men mest nätter då det gav mer i lön och jag kunde gå ner i arbetstid till 85%.
C arbetade då fortfarande heltid. Då han inte klarade av att vara hemma med två sjuka barn samtidigt utan att det skulle bli kaos, tårar och panik så var det jag som var hemma med barnen när de blev sjuka.
Likaså var det jag som hade körkort och fick då ta de resor till och från sjukhus och vårdcentraler och senare även BUP.

Alva blev allt mer fysiskt utagerande från det att hon var cirka 4 år och saker gick sönder hela tiden.
Jag har endast några få prydnadssaker kvar och de står inne i skåp och kan sällan plockas fram då det kan flyga iväg under ett utbrott.
Jag ersatte inte längre med nya saker som kunde gå i kras utan blev mer prydnader i metall som kunde stå framme.

Glas och tallrikar gick sönder och ersattes med billigt från IKEA. 
Värdefulla föremål fick flyttas högre upp dit barnen inte kunde nå det.

När saker flyger i luften
blir det hål där det landar

Kostsammare blev det när barnen gick på väggar, dörrar, golv och även bilen när de fick utbrott. Tapeter revs sönder, det blev hål i väggarna av dörrar som slog upp, dörrar släppte från fästena och rasade ner i golvet som blev repigt och hackigt. Bilen repad och säten förstörda då liten blivit arg och i frustration hackat med en penna i sätet.

Utbrott av en 5-åring som
lyckades slita loss dörren från
dess fästen i karmen

Viggo slet på kläder mer än andra barn. 
Det var hål alla byxor (som lappades och syddes ihop) och han tuggade sönder dragkedjor, tröjärmar och jackärmar. Muddarna i overallen var söndertuggade efter en vecka. Skorna slets otroligt mycket då han gick antingen på tårna eller släpade fötterna på hälarna.

Dörren som slängs upp hårt gör hål i väggen

Alva var mer att klippa sönder kläder som gjorde ont. Då kunde jag ju garanterat inte ta på henne något som hon upplevde smärtsamt om det var trasigt.




Jag handlade mer och mer kläder på second hand för att hålla kostnader nere. Kläderna slets också då de behövdes tvättas väldigt ofta. 




Ett tag hade barnen riktigt mycket blekta kläder pga all tvättning som de gick igenom. Alva har ibland haft favoritplagg som då tvättas varje dag för att hon ska ha något på sig till dagen därpå.

Blir man arg innan skolan
hänger tapeten farligt till.

Dumma mamma som
säger NEJ!

Viggo och Alva hade halva garderoben med sig till skolan för att kunna byta då de alltid lyckades bli blöta eller så gick byxor sönder. Viggo lyckades till och med att bryta sönder ett par gummistövlar.








En del ersättning fick vi varje månad genom vårdbidraget men det täckte inte allt på långa vägar. 

Drulleförsäkringen har hjälpt ibland när mobiler och surfplattor har åkt i golvet. 

Ett sätt att säga förlåt när
orden inte räcker 

Jag lyckades få viss ersättning på soffor som barnen en dag hoppade sönder.

Ju mer utagerande barnen blev, ju svårare det var att få dom till förskola och skola desto mer ökade min frånvaro på arbetet och inkomsterna minskade drastiskt. 

När barnen var äldre kunde man omöjligen vara hemma själv med båda två om de var sjuka. Vi var tvungna att vara hemma båda två för att barnen inte skulle "slå ihjäl" varandra, riva huset eller skada sig själva.





Sparpotten som vi hade, sinade i allt snabbare takt än vad den fylldes på och till sist var den tömd.
Det var då kredit kom in i gökboet i Hölö. Det var kreditkort på kläder och mat samt bensin. Hade vi ett par dåliga månader med minskad inkomst ökade krediterna dramatiskt om vi inte kunde betala den större summan som krävdes för att ha den lägre räntan. För att inte hamna i skuld p.g.a. det så togs det lån för att betala av krediterna och betalade sedan av lånen med lägre ränta.

Katastrofen rent ekonomiskt slog till när jag gick in i väggen och inte klarade av att arbeta under nästan ett år. C fick vara hemma när jag hade riktigt dåliga dagar psykiskt och ett tag klarade vi oss med +-0 i slutet av varje månad. Men krediterna blev inte betalda och ökade i kostnad och vi löste det akut med nya lån. Till sist stod vi där med lån upp över öronen och bristfällig inkomst då ingen av oss längre arbetade regelbundet.
Tack vare lån från anhörig så kunde vi lösa lånen och de värsta krediterna och sedan hade vi några få lån kvar med de lägsta räntorna kvar att betala av.

Vi kan nu åter spara till barnen och oss själva. Men vi är långt ifrån såpass stabilt ekonomiskt att vi känner oss trygga om bilen skulle gå sönder eller om värmepannan skulle braka ihop. Där har vi inget sparkapital ännu.

Vi börjar dock långsamt men säkert att ta oss upp till där vi var förut men det tar som sagt var tid. Jag har varit mer sjukskriven de senaste tre åren än vad jag har arbetat p.g.a. utmattningsdepression och knäskador. C har varit sjukskriven i stort sett närmare 3 år.

Vi renoverar inte det som numera går sönder såsom tapeter och golv utan vi väntar till barnen är litet mer stabila och saker inte går sönder så ofta. Då kan det vara värt att laga det som gått sönder.

Vi gör inga utlandsresor eller hyr semesterstugor utan gör mer endagsutflykter under lov och semester.

Jag har blivit ganska så duktig på att gå igenom matbutikernas reklamblad en gång i veckan för att jämföra var jag införskaffa billigaste varan.

Jag fortsätter dock med att unna mig något speciellt en gång om året som får kosta litet extra. Oftast är det skatteåterbäringen som går till det. 

I år var det en Robbie Williams konsert med en annan underbar mamma i en NPF-familj och det var helt fantastiskt. 

Förra året var det klippa och färga håret.

Ett annat år var det en underbar ansiktsbehandling.

Tystnaden i skogen i norr

Jag har otroligt fina vänner. 
En som har bjudit mig på en helg i deras sommarstuga med fantastisk TYSTNAD och god mat, vin, skratt och sömn. Obruten sömn med SOVMORGON. 
Jag svävade på moln i veckor efter den helgen. 

Vackra Vättern i solnedgången

Jag blev bjuden på en hotellövernattning i Jönköping av en mycket god vän sedan flera år, med middag och med så underbara samtal och sällskap att jag kände mig vuxen och som Sofia och inte mamma mamma mamma mamma......




Jag anser att jag någon gång ska kunna unna mig det där lilla extra för att ge mig själv en belöning för att jag fortfarande står på fötterna och för att jag gör allt jag kan för att hålla ihop min familj och orka vara flygledartornet. 

Bjuder mig själv på lyclunch

Flygledartornet har aldrig semester eller ledigt. Jag måste styra, hålla koll och organisera arbetat hela tiden. 
För om jag inte är i tornet och det händer något utanför den manual som min man har till hjälp, då blir det katastrofala följder.




Och då menar jag verkligen katastrofala följder med barn som får panikångest, utbrott som går över till självskadebeteende och alla bryter ihop och kraschlandar på marken i en total förödelse.

Därför blev jag väldigt sårad och kränkt när jag fick höra från utomstående (som kände att de verkligen behövde dela med sig av sina åsikter) 
att jag varit slösaktig och borde vara med i "Lyxfällan" (tvivlar på att jag skulle vara kandidat då det inte är direkt lyx med kläder till barn, bensin till bil och mat till familjen). 
Att jag inte ens borde tänka tanken på att unna mig något för mig själv med alla skulder och lån (som jag har numera i stort sett betalt av).
Att jag i stort sett hänger i skuggan hos kronofogden för att jag inte klarat av min ekonomi. (det gör jag inte och har aldrig gjort eller ens varit i närheten)
Allt detta baseras på ord som gått från person till person utan någon som helst inblick i hur jag egentligen har det.

Numera så tar jag inte åt mig. De får tycka vad de vill men vill de ösa sina åsikter över mig så får de gå någon annanstans för jag tänker inte lyssna på det som kommer från ren okunskap, rykten och förutfattade meningar.

Att jag är såpass öppen om detta är för att jag VET att det finns många andra föräldrar som har eller har haft samma ekonomiska bekymmer.

Det finns ensamstående föräldrar som har det ännu svårare att klara sig rent ekonomiskt.
Jag skriver om detta för att alla ni ska veta att ni är INTE ensamma om detta och ni har INGET att skämmas för. 
Livet är oerhört tufft i perioder och det kostar. Alla kan inte gå ner i arbetstid och de lider oerhört av detta då de ser hur barnen bryter ihop av att vara på fritids som inte är ett dugg anpassat för deras barn. 



Jag har haft en otrolig tur med mitt jobb. Jag har kunnat få ett fast rullande schema på 70% så att jag kan börja senare på dagen. Det innebär att jag kan klara av att ha en fruktansvärd morgon med att få barnen till skolan men ändå komma tid till jobbet. 
Jag kan planera in läkarbesök, BUP-besök och logoped-besök på mina lediga dagar eller på morgonen för jobbet. Jag får tid till att träna vissa dagar. Min man ska också arbeta mindre nu så att han kan hämta barnen från skolan de dagar som inte avlösarservice hämtar dom. 

Vi har ingen fritidsplats till någon av barnen då inte klarar av fritids som den är uppbyggd idag. Vi försöker istället att använda kortidsboende så mycket som det går under vissa vardagar när det finns plats där.
Detta håller oss på en bra ekonomisk nivå men skulle vårdnadsbidraget sänkas eller tas bort då står vi i katastrofläge igen. Som det ser ut idag med barnens stora behov så kommer inte vårdnadsbidraget att ändras än på några år. 

Min förhoppning är att barnen kanske en dag kan själva gå från skolan och klara sig själv hemma en stund tills någon av oss föräldrar är hemma.
Men just idag är det inte riktigt möjligt.

Mina tips till er är ;

-gå in på www.konsumentverket.se där ni kan få en överskådligt blick på hushållets budget. Det kan ge en handledning om vad det kostar varje månad.

-loppisar, second hand butik och barnbasarer. Där finns det kläder och för mig gör det inget om de är slitna då dottern har lättare att använda slitna kläder då tycket är mer mjukt.



-jämför försäkringar och se gärna om det går att få billigare genom ert fack.

-julklappar och födelsedagspresenter behöver inte komma direkt nya från butik. Titta på www.tradera.com och https://www.blocket.se/. Där kan man även hitta billiga saker till hemmet. Så mer begagnat åt folket.

-Gå med i "köp och sälj grupper" på Facebook. Finns en del som skänker bort saker för att bli av med det.

-det finns många museum som har gratis entré. Inför semestrar gå gärna in och titta på http://www.barnsemester.se/artiklar/vad-kan-vi-goera-i-sverige

-utflykter kan vara minst lika roliga som biobesök om man tar med skattkarta och letar i skogen

-drulleförsäkring är A och O när barn tappar saker och kontrolla gärna när ni köper mobiler och surfplattor vad som gäller om saker tappas och går sönder eller försvinner.

-när ni ska söka om merkostnader från försäkringskassan så ta verkligen med allt. Vi tog med t.ex. den enorma åtgången med schampo/balsam som vi har då dottern måste tvätta duschen om vi inte hinner med och stoppar, alla extra maskiner tvätt, slitage på skor/stövlar, saker som tappas bort, saker som går sönder och ska lagas. Ta med allt stort som smått så att det finns med. Det kan ge en viss del ersättning.
https://www.forsakringskassan.se/myndigheter/kommuner/Funktionsnedsattning/vardbidrag

-se upp om du måste ta lån och kredit. Läs noga det finstilta och ta alltid försäkring på lånen för det kan hända att du blir sjuk eller barnet blir hemma längre tid och du inte får den inkomst du behöver för att kunna betala lån.

-om du har svårt att få rätt på ekonomin så finns det på hjälp att få från kommunen. Där finns det ekonomiska rådgivare som kan hjälpa dig att se över alla utgifter och få ordning på ekonomin.

-skäms inte för att prata om det. Det kan hända alla att det blir ekonomiskt svårt och det hjälper inte ett dugg att gå runt och känna sig mindre värd över det.

-ta inte åt dig av elaka kommentarer. Det ökar bara den ångesten som du förmodligen redan har och den stressen det innebär med åtstramad ekonomi.

-om du får möjlighet att få lån av anhöriga, skriv ett ordentligt lånepapper på det med avbetalningsplan så ingen kan säga att du mjölkar anhöriga på pengar.

-det finns matkassar att hämta i kyrkor och andra samfund om det skulle hända en månad att inte pengarna räcker till mat. 
Inget att skämmas för. Finns även på Facebook grupper som kan hjälpa med bidrag till mat, blöjor och t.o.m. födelsedagskalas/student.

-införskaffa en kassa bok och skriv under några månader varenda inköp som görs. Då kan man lättare se vilka man kan klara sig utan eller kunna jämföra var vissa saker kan införskaffas billigare.

-vid rea, köp kläder i större storlekar så det finns till nästa sommar/vinter.

-kolla om det finns klädbytesdagar. Jättebra sätt att byta bort det som är för litet till det som passar

-sälj det som inte används. Leksaker som inte används kan sälja lätt i december månad. Om barnen har svårt att skiljas från sin saker (mina verkligen tvärvägrar att jag säljer deras gamla leksaker trots att de inte använder det) säg att sakerna var trasiga eller mögliga och kunde omöjligen lekas med. Här hemma skyller jag mycket på det stackars katterna. Jag säger att de har kissat på sakerna och då vill barnen inte ha det längre 😉

- det finns pengar att söka t.ex. http://www.majblomman.se/och titta gärna in på https://www.minstoradag.org/ där det finns möjlighet att söka bidrag till något speciellt.

-Var inte rädd för att be om hjälp och råd från dom du litar på. Det kan hjälpa att få någons annans syn och erfarenheter ibland.


Roligt från Alva 11 år

Alva- mamma, när fläsket är borta, kommer du fortfarande att vara mjuk och gosig?
Jag-ja Alva det är jag nog.
Alva-vad bra, jag vill inte ha en hård mamma.

Redigera